Den tredje vanligaste cancerformen i Sverige är ändtarms cancer. Det är inte klarlagt vad som orsakar ändtarmscancern och också symptomen är diffusa. Förändrat antal gånger som man behöver gå på toaletten (väldigt få – väldigt många gånger) kan vara en indikation på att man ska vara uppmärksam. Man ska söka vård om man inte har kunnat att bajsa på mer än två veckor eller om man har blod i bajset.

Kolorektal cancer

Det medicinska termen för ändtarmscancer är kolorektal cancer. De flesta som får ändtarmscancer är över sjuttio år och det är ovanligt att man är yngre. Ändtarms cancer är en av de vanligaste typerna av cancer och ju tidigare som man behandlar den desto större är chansen att man blir bra.

Man är inte säker på vad som orsakar ändtarms cancer men man vet att det beror på flera saker. Det finns studier som visar att generna har en viss betydelse men man tror också att vad vi äter och hur vi lever har betydelse för om man utvecklar ändtarms cancer eller inte. Ändtarms cancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Ändtarmscancer är lite vanligare än hos män än kvinnor och 75 procent av dem som drabbas är över 65 år.

Sjukdomar

Ulcerös kolit och Crohns sjukdom, som är två allvarliga tarmsjukdomar, kan öka risken för ändtarms cancer. Dessa två orsakar en inflammation i tarmen och det är denna tillväxt av celler som man tror ökar cancer risken.

Ändtarmscancer ger mycket otydliga symptom, men ett symptom att identifiera är att man ändrar sina toalettvanor. Det kan till exempel vara förstoppning eller diarréer som inte går över. Ett annat symptom som är mer tydligt är om avföringen innehåller slem eller blod.

Otydligare symptom

Andra symptom på ändtarms cancer kan vara viktminskning, blodsbrist, trötthet eller akut smärta i magen.

Bara för att man har ovan symptom så betyder det inte att man har ändtarms cancer eftersom det finns andra sjukdomar som har samma symptom och är mer vanliga. Några exempel är hemorrojder och fickbildningar i tarmen.

Man lyckas att bota åtminstone femtio procent av dem som får ändtarmscancer. Detta görs främst genom operation och cellgifter.

Operation av ändtarmscancer

Det absolut vanligaste är att man opererar bort tumören och syr ihop tjocktarmen med ändtarmen. Vanligtvis så får man också innan operationen cellhämmande läkemedel sk cytostatika. Detta ges för att det oftast är väldigt svårt för kirurgen att få bort alla cancer celler och för att få bästa möjliga utfall så behandlas man både före och efter operationen med cellgifter. Cellgifterna skadar cellerna och minskar tumörens utsträckning. Innan man använder dessa gifter görs en individuell bedömning av tumörens stadie och utsträckning.

I de fall ändtarms cancern sitter långt ned i ändtarmen så tas slutmuskeln bort och då görs också samtidigt en stomioperation. Det betyder att tarmen mynnar ut i ett hål på magen och avföringen samlas i en stomipåse.

Enligt Världscancerfonden så skall inte enskilda personer äta mer än 500 gram kött i veckan från nöt, gris, lamm eller get. Man ska inte heller äta några processade charkvaror som pastejer eller korvar. Om man gör det så ökar riskerna betydligt att drabbas av ändtarms cancer eller tarmcancer.

Världscancerfonden hävdar också att lök skyddar mot cancer. Med minst en medelstor gul lök om dagen sjunker risken för nio cancertyper med mellan tjugofem och åttioåtta procent.

Plötslig smärta i ändtarmsöppningen kan göra väldigt ont och vara mycket obehagligt men det är ganska vanligt så man behöver inte känna sig alltför olycksdrabbad. Smärta i ändtarmsöppningen kan bero på flera olika saker. Först och främst kan man ha fått en spricka i ändtarmsöppningen. Om man har en spricka så känner man främst detta då man går på toaletten och tömmer tarmen.

Om man konstaterat att man inte har en spricka i ändtarmsöppningen så kan det vara en blödning som ligger under ändtarmsöppningen alternativt hemorrojder. Det är vanligt att man får hemorrojder och sprickor om man har varit och är hård i magen, så att man tvingas krysta när man sitter på toaletten. Förstoppning kan också orsaka hemorrojder och sprickor i ändtarmsöppningen.

Andra orsaker

Fistlar och bölder kan också vara orsaken till smärtan i ändtarmsöppningen. En böld är en utväxt som kan påverka ändtarmsöppningen på flera sätt. En fistel är en gång mellan huden och ändtarmen och när den blir inflammerad kan den göra ont.

Vilken behandling man får beror på vad som har orsakat besvären. Om man till exempel har hemorrojder eller sprickor i ändtarmsöppningen finns det receptfria läkemedel som hjälper mot smärtan. För att undvika framtida besvär så ska man försöka att inte äta en kost där man blir förstoppad sedan är det också viktigt att inte skynda över sina toalett besök. Detta gör att ändtarmen blir mer avslappnad. Om det inte är en spricka och man har upptäckt att man har en böld eller fistel så hjälper inte mediciner utan man brukar opereras.

Långvarig smärta i ändtarmsöppningen

Om man har smärta som inte går över på ett par veckor bör man kontakta en vårdcentral. Om man snabbt får smärta, svullnad och ömhet runt ändtarmsöppningen bör man söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning.

Hemorrojder innebär att de små kuddar av bindväv, åderbråck och blodkärl som finns i eller kring ändtarmsöppningen är utvidgade eller förstorade. Hemorrojder kan sitta inne i ändtarmen och kallas då för inre hemorrojd – eller precis utanför, i ändtarmsöppningen, vilket kallas för yttre hemorrojd.

Om en inre hemorrojd sitter nära den nedre delen av analkanalen kan den åka ut utanför denna, tillfälligt eller permanent, vid toalettbesök.

Hemorrojder vanligt hos äldre, överviktiga, gravida

Hemorrojder är vanligast hos äldre, överviktiga, gravida och ger besvär i form av blödningar, sveda och klåda. De kan också ge blödningar vid toalettbesök. De som ofta får förstoppning har en större chans att också drabbas av hemorrojder, men vem som helst kan få det.

Ungefär hälften av alla vuxna får hemorrojder någon gång i livet, men det är vanligare hos män än hos kvinnor. Hemorrojder kan göra ont eller klia men är ofarligt.

Hemorrojder beror förmodligen på ett ökat tryck över ändtarmsöppningen men vad som orsakar detta är inte helt säkerställt. Det finns några olika teorier, bland annat att friktion och tryck mot slemhinnan gör att analkuddarnas upphängning mot tarmen störs. Detta tryck kan uppstå av exempelvis långvarig förstoppning och/eller hård avföring, diarré, graviditet eller fetma.

Mycket stillasittande har hävdats vara en bidragande orsak till hemorrojder. Även kosten tros vara en faktor då vår slaggfattiga kost ofta leder till dålig tarmmotorik. Hemorrojder är vanligare i I-länder.

Kvinnligt östrogen kan också vara en bidragande orsak till hemorrojder, liksom vissa typer av läkemedel.

Vanliga symptom vid hemorrojder är;

• Blödningar från ändtarmsöppningen, oftast vid toalettbesök
• Klåda och sveda runt ändtarmsöppningen
• Flytning av avföring eller slem då hemorrojderna förhindrar fullständig förslutning
• Smärta eller ömhet

En yttre hemorrojd kan man känna som en liten kula utanför ändtarmsöppningen. Den kan göra mycket ont och vara fylld av blod och ibland också inflammerad. Det är framförallt de inre hemorrojderna som leder till symtomen blödning, flytning och klåda.

När du ska söka vård för besvär med hemorrojder

Vid lättare besvär kan oftast genom egenvård bli av med hemorrojder (se avsnittet ”Hur behandlas hemorrojder”), men du bör kontakta din vårdcentral om du;

• blöder från ändtarmen och det har gått mer än ett år sedan du blev läkarundersökt
• har en större blödning eller ofta har småblödningar
• har långvarig klåda
• har svåra smärtor
• har flytningar av slem eller avföring från ändtarmen
• inte blir bättre inom två till tre veckor med egenvård